När jag nu har jag läst klart "Häxringarna" av Kerstin Ekman är det mig ett sant nöje att kunna konstatera att det finns fler böcker i serien, tre stycken närmare bestämt.
I boken får vi möta ett antal olika karaktärer ur olika samhällsklasser i det lilla stationssamhället. Det är Valfrid som blir engagerad i socialismen, grosshandlare Lindh, den sjuklige lokföraraspiranten F.A., det fattiga knektparet Sara-Sabina och Johannes och många fler. Men framförallt får vi följa Tora, som växer upp med sin mormor och morfar i utkanten av det lilla samhället. Tora hoppas på ett bättre liv än det hon haft i det lilla soldattorpet och när hon får anställning inne i samhället tror hon att allt ska ändras.
Berättelsen är i mitt tycke underbar, jag älskar att läsa om de vältecknade karaktärerna och en miljö som trots allt inte är så långt borta. Eländet och framför allt det osmakliga som jag beklagade mig över i ett tidigare inlägg tar inte upp mer onödig plats utan nämns i förbifarten när det fyller en funktion. Trots att man hela tiden känner att motgångarna ligger på lur är hoppet om utveckling och ett bättre liv inte allt för långt borta. Jag ser verkligen fram emot att läsa om hur karaktärerna utvecklas i takt med att samhället moderniseras. Att dra paralleller till "Mina drömmars stad"-sviten känns inte helt främmande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar