"Händelser vid Green Oaks galleria" är helt klart det bästa jag läst på länge. Jag hävdar alltid bestämt att jag mer än gärna avstår vardagsskildringar, men nu tror jag att jag får revidera det påståendet lite. Jag gillar vardagsskildringar där det känns som att författaren till punkt och pricka lyckas med att beskriva ens egna tankar, känslor och till och med små lekar man ibland roar sig med, i hemlighet och som man inte trodde att någon utom man själv visste om. Men hon har koll på det mesta, Catherine O`Flynn.
Det är lite lätt kusligt att läsa om den lilla detektiven Kate som på eget bevåg patrullerar köpcentret, och tack vare baksidan på boken veta att hon kommer att försvinna. Det är jobbigt att läsa om säkerhetsvakten Kurts förhållande till sin pappa och det är definitivt påfrestande att ta del av butiksbiträdet Lisas vardag med ett jobb hon avskyr och en pojkvän hon är trött på. Samtidigt är det slå-sig-på-knäna-roligt att läsa om kunderna i köpcentret och gotta sig åt hur träffsäkert O`Flynn beskriver deras köphets och personalens förtvivlan. (Japp, jag jobbar i butik). Imponerande också hur läskig miljö som skapas av ett helt vanligt köpcenter, som dock tycks vara i samma storlek som Gotland eller något sådant.
En ingrediens som finns i boken är i och för sig en liten aningens gnutta spökhistoria. Det tar kål på eventuell vardagsskildring a`la köttfärslimpa och "Bonde söker fru". Tack.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar