Det är lugnt, jag tar det här...

Tillhörde även du den grupp av trettonåringar som storögt läste om Jean M Auels stenålderskaraktärer och med förstulna blickar över axeln försäkrade dig om att ingen såg exakt hur snuskigt innehållet var? Är du i samma ålder som jag så innebär det att del två och tre redan hade utkommit och snabbt kunde införskaffas utan att du behövde vänta på mer drama i äkta Harlequinstil, men som trots detta fanns i var och varannan svensks bokhylla.

Har du sedan dess ibland funderat på Aylas uppfinningsrikedom, hennes tama lejon och Jondalars jätteballe? Men känner du kanske att "näe, jag kan fan inte bli sedd med den senaste boken i handen. Jag kan inte offra min dyrbara lästid och min hälsosamma bild av sexuellt umgänge och relationer. Igen."?
Det är lugnt, jag tar det här.

Ett inlägg om ett läslöfte alltså? Så...beige, tänker du nu. Men jag känner ändå att det är av största vikt att jag berättar för dig, kära läsare, att du kan ta det lugnt. Andas ut och koppla av med något bättre. För jag tar den här med Ayla och Jondalar. Och jag kommer att berätta för dig exakt hur Ayla får insikt i hur tyngdlagen fungerar, precis vilka organtransplantationer hon utför och (om du klarar av det), i vilka hål hon och Jondalar gör det den här gången.

Anledningen till att jag tagit detta stora och tunga beslut är att jag på jobbet häromdagen packade upp den senaste och sista boken i serien, "De målade grottornas land", och läste på baksidan. Jag började skratta högt. Det händer faktiskt sällan, särskilt när det rör sig om en text skriven utan minsta försök att vara rolig. Hör här:

Ayla försöker finna en balans mellan sina uppgifter som nybliven mamma till Jonayla och sin utbildning till andlig ledare och helare. Tillsammans med Jondalar och Zelandoni ger sig Ayla ut på en lång resa för att besöka andra grottor inom Zelandonii. Längs vägen möter de många faror som de övervinner tack vare Jondalars spjutslunga och Aylas speciella förmåga att kommunicera med sina hästar och sin tama varg. När Ayla till sist blir kallad för att bli en riktig Zelandoni kräver Stora Modern ett omänskligt stort offer av Ayla, ett pris hon måste betala för att få Kunskapens Gåva.

Priceless! Jag hade förträngt den tama vargen och uppfinningen "spjutslungan", och det tycks ju fortsätta i samma anda. Ayla rusar runt i läderkläder och gnäggar som en häst medan allsköns komplikationer hopar sig. Som sagt, jag tar den här. Jag säger inte när, men jag kommer att göra det.